hade nog behövt sova ut ordentligt imorgon, vaknade 3ggr inatt av att jag drömde samma dröm om och om igen, sov med andra ord inte speciellt bra.
Planen var ju att jag skulle börja städa upp rummet imorgon med pga. olika omständigheter måste jag jobba dag imorgon med, missförstå mig inte jag gillar att jobba dagtid MEN jag tror att jag hade behövt imorgon för att få ordning på saker och ting.
Efter jobbet ska jag upp och kolla på den stora (över 100 fot) segelbåten, vars kapten (Paul) har frågat mig om jag vill jobba där i september som stewardess.. måste erkänna att det är ett mycket lockande förslag spendera ännu en svensk vinter på nz sommaren... och att åka omkring på en stor båt till bla. fiji är väl inte heller helt fel.
Allt känns bara så värdelöst. alla man har träffat här, alla stammisar på BB man har lärt känna och tycka om. nu ska jag helt plötsligt lämna allt när det verkligen känns som att jag har super koll på allt... jag vet att det är barnsligt, och jag känner mig lite som en 4-åring som inte riktigt får som den vill och börjar däröfr gråta i brist på annat.. Men jag känner mig ensam idag (inget alls mot min lilla anna-zofia-familj) men jag längtar hem. fast ändå inte.
Nog med deppigheter för det är ju faktiskt min favorit-gustavs 21-årsdag idag!! och då kan jag ju inte sitta här och vara nere!! Ett JÄTTE STORT grattis till Gustav, och jag önskar att jag kunde vara hemma i sverige ett par minuter och ge dig en stor födelsedags-kram!!! Hoppas att du får en jätte bra dag och blir firad ordentligt!
Jag & min favorit-gustav för 2 år sedan
nu ska jag fixa lite i mittt rum, och försöka ringa gustav igen och sjunga lite för honom. jag tror dock att han sitter på lektion så jag får väl fortsätta att ringa tills han har paus...
hoppas att ni alla är lite mer positiva idag än vad jag är.
ps. lyckades tillslut få tag på Gustav, det var SÅ roligt att prata med honom igen!! och för att vara helt ärligt fixade jag ingenting alls i mitt rum idag, för jag orkade inte!!!
2 kommentarer:
Jag känner precis igen det där! Det var stor ångest när vi skulle åka hem från SA och hade jag inte haft små söta syskon hemma hade jag nog stannat ett tag till. ;)
Det ÄR jobbigt att vara borta, det ÄR jobbigt att åka hem, men det hör liksom till själva upplevelsen. Det är ju inget som säger att du inte kan åka tillbaka senare och att längta efter något är inte så dumt det heller.
pussåkram
filosofiska syrran
Jag kom på en sak till: Nu för tiden är det ju inga problem att hålla kontakten via skype osv. Även fast man är fysiskt långt ifrån varandra är man alltid nära på da net.
Skicka en kommentar