måndag 5 oktober 2009

en sån där dag..

ja, ni vet när allt bara går rätt. allt känns bra, inget är omöjligt och möjligheterna bara ramlar in över en. sen om man lyckas göra bort sig lite så är det bara att skratta åt det så känns allt mycket bättre sen.

det här är karin:
en person som får mig att tro att jag kan klara av vad som helst. som stöttar mig när jag hatar programmering och som mer än gärna delar på en flaska vin med mig jag hoppas att jag är till lika stor nytta för henne som hon är för mig!

Dataprovet imorgon känns inte längre som någon omöjlighet, och allt pyssel med tack-gasquen rullar på. Alla mail är skickade och det känns som att jag är redo för morgondagens nya problem. Funderar på att spela innebandy med sektionen imorgon, var lite osäker förut men när jag tog fram mina träningskläder från skolan så kom suget tillbaks. Visst det kommer gå segt imorgon och jag har ingen kondition... å andra sidan, det är INNEBANDY!!! synd bara att min klubba är i uppsala hos min bror *hint hint*


dags att kolla igenom anteckningarna en gång till och sen försöka få några timmars sömn.
Kiss & Byes

2 kommentarer:

Big S sa...

Visst är hon bra, den där Karin? :)

Lycka till på programmeringsprovet i morgon!

Big S sa...

Darn! Matilda menar jag ju... ;)